Jansky

Asta är numera Vilhelminabo. Hon bor nu hos Maris mamma och hennes gubbe Leif.

Hon flyttade i torsdags.. Har gråtit hela helgen och än så länge känns det inte bättre över huvud taget.

Vi har passat Sika så länge åt Mari och hon åker hem i morgon. Arwid skall vara ensamhund ett tag så han får lite bättre självförtroende och så kanske vi får lite fjong på att gå med vagnen med honom. Han är ju så lättlärd men det har inte riktigt varit tillfälle att gå med bara honom. Om man väl ger sig ut på isgatorna så tar man ju allihopa.

Siri löper dessutom och det hade ju varit förfärligt om hon hade fått bebisar med sin farbror!

Sika löpte för några veckor sedan och verkar fortfarande lukta väldigt gott. Måste säga att jag är imponerad av Arwids förföringstekniker. Han skulle bli en alldeles fantastisk avelshane

Kommer ta en paus från bloggen. Lägger eventuellt den på is ett tag och stänger ner sidan.

Om någon behöver nå mig finns jag på mailen.  hanna.j.andersson@gmail.com

/H

Arwid är så snygg som han kan bli!

Siri är på god väg.. hon har ju en lite knepig päls så vi rakar ju henne.. dessvärre havererade trimmern mitt under pågående klipp så nu har hon en minst sagt spännande frisyr. Ryggen är kort och ganska färdig, ett framben, ett öra och halva ansiktet är kort. resten ser ut lite som om hon har ramlat i en gräsklippare eller något.

Som tur är så ser hon ju inte så bra och inga speglar är i hundhöjd Så vi besparar även er läsare att se spektaklet tills hon är helt färdig

Men Snygg-Arwid. Den ni!

//H

Bebis: Växer och frodas som bara den. Hon är yngst av alla barn i föräldragruppen. Den äldsta där är född första veckan i september och Judith är större än samtliga. Har kommit med i en babysimgrupp. Det ser vi fram emot. Men den börjar inte förrän i januari. Jag tycker tiden som mammaledig går väldigt fort. Det är svårt att fatta att hon redan är en månad!

Mamma: Trött på det mesta just idag. Mest på vädret och min rygg. Och försäkringskassan.

Hundar: Har så fruktansvärt dåligt samvete över allt vad hundar heter. Jag känner mig som världens sämsta matte som inte har fått fjong på att gå ut ordentligt med vagnen och hundarna. Asta skall vi inte tala om. Jag försöker intala mig själv att ju fortare jag sätter ut en annons desto fortare kommer hon härifrån och desto bättre för oss allihop. Eller ja, självklart hade ju det bästa varit om hon och Siri inte hade bråkat över huvud taget och det hade varit lugnt här, och man hade inte behövt fått ont i hjärtat varje gång man tittar på henne. Det är så jävla orättvist rent ut sagt. Först Nova, och nu min Asta. MIN alldeles egna fina fina Asta.

Hade jag inte varit gravid och mått så dåligt innan hade de säkert aldrig hänt. Jag som är deras ”ledartik” var vek och hängig och det kände dom av.. Så jag får väl skylla mig själv helt enkelt. Jag trodde jag kunde det här med hundar. Men jag kanske hade fel? Jag kanske inte ska ha några över huvud taget? Eller kanske inte terriers? En riktig kärringhund?

Såg Siris uppfödare igår på tjejkvällen på skene järn. Hon såg otroligt pigg och fräsch ut, men hon låtsades som vanligt att hon inte kände igen mig. Det är synd tycker jag. Jag hade velat säga till henne vilken fantastisk hund vi fått från henne. Men vill hon inte så vill hon inte.

Av någon anledning fungerar det inte att lägga upp bilder. Så det blir bara en massa text. Trevlig helg!

/H

Här kommer en uppdatering!

Bebis: Judith kom kl. 14.04 2010-10-13, efter ett helvete som jag inte har så mycket minne av, hon fastnade, hjärtat gick ner och det blev akut kejsarsnitt. 54cm lång och 4385 g. Så fort hon kom ut mådde hon bra igen som tur var..

Mamma: Blev av med häftorna i magen idag. Amningen nedlagt efter diskussioner fram och tillbaka med barnmorska och BVC. Enorm lättnad över det. Skulle ta alldeles för lång tid att komma ikapp. Hon äter nämligen som en treveckors-bebis. Min kropp däremot producerar mjölk som räcker för en bebis på en vecka. HATADE att ligga på BB. Ett jäkla spring hela tiden av barnmorskor och sjuksystrar som hela tiden kom med OLIKA råd och tips och krav på hur man skulle göra allting. Nu när jag är hemma (fjärde dagen idag) är jag pigg som bara den, kan äta och röra på mig. Får ju inte lyfta något som väger mer än Judith, och jag kommer inte upp ur sängen själv men men. det kommer det kommer.

Idag har jag varit ute i ett mycket skönt höstväder med vagn och Siri. Underbart.

Hundar:

Samtliga är oerhört försiktiga med Judith och är hur duktiga som helst. Just nu har vi Siri och Arwid hemma. Siri hjälper till att hålla ordning på pojkspolingen och hon är så duktig med ”sin” bebis.

Samtliga är i STORT behov av trimning..

Arwid: Fortfarande världens sötaste. Något understimulerad för tillfället med hur duktig som helst med allting! Lyder Siris minsta vink. Hoppas innerligt att jag kommer med en höst-kurs med honom senare. Nu är ju jag dock piggare och mera mobil än vad jag varit de senaste nio månaderna så nu blir det regelbundna promenader igen. Det kommer göra susen. Den som är i störst behov av trimm. Jag tycker Siri kan bli långhårig men hon har mött sin överman på den fronten. Lyckligtvis är han väldigt lättrimmad så det är bara tiden som inte riktigt finns. Han verkar ju för visso inte lida så mycket ut av det. Nu är det ju så kallt.. men det är ju skönt om man fick en bra grund att jobba med från början.

Asta: Varvar mellan svärmor och svärfar. Hon mår så mycket bättre när hon är helt ensam och det är skönt att se. Hon har fått hälsa på Judith hon också men hon tyckte inte det var någon höjdare. Skall börja fila på annons nu tänkte jag. Hoppas jag hittar någon snart. Jobbigt som satan men det måste göras. Det är dock lite lättare när man ser hur pigg och glad hon är igen när hon slipper de andra och får 100%.

Siri: Min älskade hjälpreda och sidekick är hemma! Det är så skönt att ha henne runt sig. Hon tar det här med bebis på fullaste allvar och vaktar henne noga hela tiden. Hjälper mig att hålla reda på Arwid och när Judith sover får han inte gå nära.

Avslutar med en bild på flickebarnet som fyller en vecka idag. Lite suddig för den är tagen med mobilen.

I morgon ska Pelle till skolan så jag är ensam hela dagen med henne. Det skall nog gå bra. Jag är EXTREMT klökmagad men lyckades byta en bajsblöja innan utan att kräkas. Så vi får hoppas att det går lika bra i morgon.

God natt!

/H

Äntligen!

Idag har jag varit och hälsat på Nova. Har iofs inte velat göra det för tidigt för att hon inte ska tro att vi ska komma och hämta henne.. Och nu i sommar har hon varit i ”sin” sommarstuga nästan hela tiden men idag, idag var hon i Sommarhagen i Torestorp och vi åkte dit!

Hon hälsade självklart på Pelle först som hon alltid gör, sprang förbi mig och sen så var det som att hon liksom kom på sig själv att hon nog hade glömt något. Så hon kom och satte sig bredvid mig på trappen och sen gick hon inte många metrar från mig så länge vi var där

Det var jättemysigt att gosa in sig i hennes päls och känna Novalukt igen. Skulle dock ljuga om jag sa att jag ångrar att vi lämnade bort henne. Fick nämligen med mig minst en halv golden hem igen.. Det var iofs inte den största anledningen till att hon fick flytta men jag saknar verkligen inte allt hår! Det är något av det bästa med terriers. Håller man efter pälsen behöver man inte dammsuga mer än en gång i veckan! …….Något som kommit lite i andra hand just nu. Astas päls växte ingenting under hela sommaren men nu när det har blivit lite kyligare har den exploderat. Arwids också. Han ser just nu ut mera som en cocker än en parson. Men han är så vansinnigt söt med sina buskiga ögonbryn och mustaschen. Frågan är om man ska lämna in dom eller ta dom själv. Då blir det definitivt inga utställningar varken för den ena eller andra. Och vi vet ju inte hur länge Asta blir kvar. Är hon kvar i november hoppas jag ju på att åka till växjö och så måste jag ta trimm nr 1 ganska snart om Morgan ska få ordning på henne. Jaja. Vi får se. Just nu har jag inte mycket annat i huvudet än att bebisen ska komma. Siri har det utmärkt hos Emelie och Ronja och Asta och Arwid är så harmoniska här när de får leka ihop. Men hon hade det allt kanon hos svärfar. Jag jobbar stenhårt för att hon ska få komma till honom. De är ett så bra team! Och det skulle lösa så mycket. Då är hon ju kvar inom familjen och vi får träffa henne och fortsätta jobba med henne som vi vill!

I morgon är då dagen D. Men mini verkar inte vara speciellt sugen på att komma ut i världen. Har visserligen fått lite ont i höfterna men det är nog inget. Vi får väl se!

Huset är nystädat, bb-väskan packad så vi är så klara man kan bli. Eller ja. Det här med hundvakt har vi glömt men det löser sig alltid. Nu är det ju helg! NÅGON måste ju kunna ta monstren! Sen är jag fortfarande inte nöjd med resultatet av läkarbesöket i Varberg. eller ja. ….Nej.  jag är inte nöjd. Men det blir Varberg ändå.

Vilket fall som helst så är det bara jag och Pernilla(som idag har gått 15 dagar över tiden) i föräldragruppen som inte fått än. Och Marika. Men hon skulle få i början av oktober. Även om jag VET att jag är näst sist så är det inget roligt att få meddelanden om att alla fått sina. Jag längtar efter slutet av oktober så den här skiten går över snart. Fy.Det här med att vara gravid är verkligen inte min grej. Om jag någonsin gör om det kommer det dröja länge! Hade jag vetat hur det skulle påverka en så, både fysiskt men framförallt psykiskt hade jag steriliserat mig för länge sedan! Och framförallt hur ANDRA beter sig mot en. Nä. Inga fler barn här inte på en jäkla lång tid.

Nu ska jag lägga mig. Bjuder på en bild på allra finaste Nova. En gammal en. Hade inte med kameran idag.

/H